Privatflyget tvingas bort från Bromma

Vid årsskiftet tvingas privatflyget bort från Bromma då Swedavia sagt upp arrendet med alla aktörer som idag finns på nordöstra sidan av flygfältet. Det är tragiskt att se hur privatflyget gång på gång drabbas och att den sista flygplatsen med hård bana i närheten av Stockholm nu försvinner som alternativ. Vi har på kort tid sett både Tullinge och Barkarby läggas ner. Dessutom blir det i princip omöjligt att utbilda sig till privatpilot i Stockholm i och med att Stockholms flygklubb tvingas bort.

Problemen detta skapar är flera och inte bara för flygklubbarna. Det drabbar många företag som finns i Stockholm eller som gör affärer med företag i Stockholm. Ett exempel är EastAir som ansvarar för flygtransporter av sjuka och som också tvingas bort, men de flesta som drabbas har ingen direkt anknytning till flyget utan får snarare ett transportproblem när privatflygalternativet försvinner.

Jag är glad att jag bara flyger för nöjes skull just nu. Ett tag funderade jag på att skaffa ett privatflygcertifikat, sk. PPL som komplement till mitt segelflygcertifikat som jag får flyga motorseglare med. Dels för att kunna göra tjänsteresor från Bromma, dels för att kunna ta med mig fler än en passagerare åt gången. Med privatflyget uppsagt från Bromma känns inte det som ett alternativ längre och jag tycker synd om alla som är tvingade att flytta därifrån - och om alla som i framtiden kommer att sakna möjlighet att flyga till eller från Bromma med privatflygplan. Det tyngre privatflyget kanske har råd att betala för hantering vid Grafair-terminalen men hela vinsten med att flyga ett lätt Piper-plan med 2-4 personer försvinner.

Redan när Barkarby lades ner och Barkarby flygklubb tvingades bort började ett alternativ till en mindre privatflygplats undersökas någonstans i Storstockholm, men inget nytt har hörts från det projektet på länge.

Jag sörjer det lätta privatflygets öde i Stockholm, dels som pilot men främst som företagare. Politikerna som har avtalat med aktörer som Swedavia har misslyckats med att kravställa på ett sätt som tillvaratar småföretagares eller privatflygets intressen, beslut fattas med kommunpolitik och inte regionalpolitik i fokus. Det jag tänker på i det senare fallet är Barkarby som sades upp av Järfälla kommun. Det var kanske ett beslut som var bra om man bara ser till Järfälla, men för hela Stockholmsregionen var det ytterligare en spik i flygets kista.

Om man ska tillåta sig att vara självkritisk så kan man konstatera att privatflyget och dess intressenter har misslyckats med att försvara sina intressen i en värld där flygbolag och affärsflyget lyckats betydligt bättre.

Hur vänder vi trenden?

SAS for life?

Hur mycket flygnörd jag själv än är, så gläds jag åt att det finns dom som är värre. Norrmanen och SAS-anställde Christian Kamhaug förlorade ett vad om hur många Facebook-fans SAS kunde få och tatuerade in flygbolagets logotyp på sin ankel. Undrar om det berättigar till livstids fria resor med SAS?

Livstids fria resor med SAS?

Länk till originalartikeln.

Apple säger: Du skall icke flyga

Att Apples så kallade rättstavning i iPhone kan ge en del intressanta förslag och uppmaningar tror jag att många redan känner till, men när jag själv försöker skriva adressen till den här bloggen envisas min iPhone ständigt med att byta ut "flygmicke" mot "flyg icke". Jag känner mig hedrad som får mina e-postmeddelanden och bloginlägg censurerade redan på författarstadiet. Tack Apple!

Mot nya destinationer - men vilka?

Efter 12 händelserika månader med allt från landning på Gärdet mitt i Stockholm, besök på Visingsö, Växjö, Öland, Skåne och nu senast Mariehamn kan jag konstatera att det faktum att jag bockar av en massa destinationer på listan över platser jag vill flyga till inte minskar lusten. Snarare tvärt om!

Självklart besöker jag gärna flera av de platser jag landat på igen - men samtidigt känns det som om begäret att flyga till nya platser har ökat.

Frågan är nu bara vilka nya destinationer jag ska lägga till min lista? Gotland finns redan med sedan tidigare men kräver mer förberedelser eftersom det innebär en ännu längre flygning över vatten än den till Åland. Ett kort stopp på Arlanda för att handla taxfree i samband med nästa Ålandsflygning finns också med.

Jag söker bra tips på sportflygdestionationer i Sverige eller angränsande länder. För att få ett hum om vad jag tycker om så listar jag här några av årets höjdpunkter i blandad ordning:

• Följa Vätterns östra kust från Motala över Vadstena, Omberg och Brahehus innan mellanlandning på Visingsö. En av årets vackraste flygningar.
• Sightseeing över Skånekusten och lågsniff över Ales Stenar.
• Mellanlandning med fika i Borgholm.
• Övernattning i Mariehamn på Åland.
• Mellanlandning och trevligt mottagande med fika i Borås Segelflygklubbs superfräscha klubbanläggning.
• Passage över Hornborgarsjön på 7500 fot och därefter milsvid utsikt från Lidköping i väster till Motala i Öster.

Vad har du för favoritdestionationer med sportflygplan och vilka är dina bästa naturupplevelser från luften?

Flygning till Åland: Andra försöket

Så kom vi äntligen iväg! Efter att i flera år haft en flygning till Åland på att göra-listan och ett tidigare försök den 2 juli klaffade allt och vi kom till slut iväg den 12 augusti.

Redan när Karin och jag var på en charterresa till Samos veckan innan, började vi titta på väderprognosen för dagarna efter hemresan. Efter ett rejält lågtryck skulle det spricka upp i några dagar och bli riktigt fint, så vi började med att reservera ett hotellrum i Mariehamn. Plan A var att stanna över natten och plan B att bara flyga dit över dagen om vädret skulle visa sig vara för osäkert för hemresa nästa dag.

Det mesta av planeringen var redan klar sedan förra försöket.  Den här gången handlade det mest om att hålla uppsikt på vädret och att precis som alltid när man ska ut och flyga "över natten" med Dimonan, packa lätt. Det är en utmaning för mig som normalt inte har några problem med att fylla en 20 kg baggagekvot när jag ska ut och flyga med passagerarflygplan, men man lär sig så småningom att få ner nästan allt i en liten ryggsäck. Det blir kläderna på kroppen, en tunn regnjacka, en varm tröja, underkläder och en nessecär där det mesta är utbytt mot resestorlekar. Dels för att minska vikten, dels för att man aldrig vet om man måste passera genom säkerhetskontrollen på flygplatsen. Även om man flyger med eget plan brukar de vara precis lika hårda med vad man får ta med sig genom säkerhetskontrollen.

Jag hade en hel del kontakt med Bjarne Lindström i Ålands Flygklubb och genom honom fick vi information om att natten 12-13 augusti skulle Kulturnatten i Mariehamn och firande av Ålands 150-årsjubiléum pågå. Bra tajming för att stanna över natten i Mariehamn alltså!

Både Micke och flytvästen fick plats i Dimonans minimala cockpit.

Fredagen den 12 augusti såg ut att bli lovande, det var klart väder på morgonen. Vi hade planerat ankomst till Åland lokal tid vid 13-tiden, men sköt på det till 14-tiden eftersom Bjarne kunde välkomna oss på flygplatsen om vi kom lite senare. Med färdplan registrerad och nästan all packning begav vi oss ut till Långtora flygfält. Jag säger nästan, eftersom vi glömde flytvästarna hemma. De tillhör normalt inte standardutrustningen, men är något man måste ha med sig när man flyger över vatten. När vi hade kört ungefär en tredjedel av sträckan dök flytvästarna upp som en blixt framför ögonen... Det var bara att vända och åka tillbaka hem för att hämta dem!

Efter missen med flytvästarna flöt allt på utan fler missöden. Daglig kontroll av SE-UPH, packning och tankning innan vi äntligen lyfte mot Mariehamn. Molnbasen var ca 1200 meter med ca 2-3/8. Det betyder att två till tre åttåndelar av himlen är täckt med molm.

Färdplanen var lagd över Arlanda CTR, vilket var lite av ett test från min sida. Jag hade en alternativ rutt lagd norr om Arlanda via en fyr som heter ERK (Erken) eftersom jag misstänkte att de inte skulle vilja ha ett litet och långsamt flygplan som SE-UPH  luften över Arlanda. Jag hade rätt - kort efter aktivering av färdplanen fick jag frågan om jag kunde tänka mig att gå runt Arlanda CTR. Inga problem, några knapptryckningar på GPS:en och justering av kursen till vänster och vi skulle gå fria från Arlanda.

När vi närmade oss kusten började vi stiga mellan molnen, som började glesa ut för att vid kusten försvinna helt. Vi planade ut på 5500 fot (ca 1800 m) och beundrade utsikten.

Plané mot Mariehamn med en storslagen vy över hela Åland.

Sweden CTR lämnade över oss till Mariehamnstornet i princip samtidigt som vi korsade kustlinjen i närheten av Norrtälje och nu övergick vi till engelska i radion. Ålands hav är inte så stort och sikten var vra, så vi såg Åland redan innan vi lämnade det svenska fastlandet. Jag har tidigare pratat engelska frivilligt flera gånger när jag har flugit i Sverige, men nu var det obligatoriskt, eftersom min finska är obefintlig. Både radiosnacket och flygningen flöt på finfint, och Åland ökade i storlek framför oss. Jag bad att få ta ett varv över Mariehamn city innan landning vilket beviljades.

På marken väntade Bjarne och ytterligare några medlemmar i Ålands flygklubb som höll på att provflyga den nybyggda Skyrangern. Jag begav mig upp till tornet för att betala landningsavgiften, men fick beskedet att det var bättre att betala den i samband med hemflygningen eftersom vi då också skulle veta hur stor parkeringsavgiften skulle bli. Tillbaka ut till plattan. Eftersom säkerhetskontrollen var öppen i samband med en reguljär flight, var jag tvungen att köa bland alla passagerare för att sedan övertyga personalen om att jag inte skulle med flighten utan hade ett eget plan ute på plattan som jag skulle tillbaka till. Som tur var hade jag lämnat min fickkniv ombord på planet, annars hade det förmodligen blivit problem.

Efter förankring av flygplanet fick vi skjuts av Bjarne in till Mariehamn, vilket även inkluderade en sightseeingtur. Det var tydligt att Mariehamn förberedde sig för kvällens och nattens firande.
Efter incheckning på Hotell Pommern begav vi oss ut i eftermiddagsvimlet. Middagen intogs på Indigo, som överträffade förväntningarna. Bra service, väldigt gott och fint presenterat. Definitivt värt ett återbesök om vi hamnar i Mariehamn fler gånger!

Nästa morgon tog vi det riktigt lugnt, efter frukotbuffén på hotellet hann vi med en promenad genom stan i solskenet innan vi checkade ut och tog en taxi till flygplatsen. Ett snabbt besök i tornet för att betala landnings- och parkeringsavgif och därefter preflight. Redan dagen innan hade vi fått reda på att banan skulle vara stängd från klocksn 13.30 lokal tid. I sista stund hade man beslutat att tidigarelägga underhåll av banan. Kvällen innan vi flög till Åland visade NOTAM att det var söndagen som gällde, men när jag besökte tornet i samband med landningen fick jag reda på att arbetet skulle påbörjas redan under lördagen. Hittills har det alltid räckt att lösa NOTAM dagen innan flygning, men i framtiden kommer jag att se till att alltid läsa NOTAM samma dag!

Då inga reguljära flygningar avgick samtidigt med vår hemresa, så var taxfreebutiken på Mariehamns flygplats stängd. Lika bra det med tanke på den begränsade baggagevikten, mendet hade onekligen varit trevligt att köpa lite starkdryck bara för att man kan. Det får bli nästa gång!

SE-UPH packad och klar för start från Mariehamn

SE-UPH med Karin i förgrunden och Ålands Flygklubb i bakgrunden.

Mariehamn med centrum och Marinan framför en spegelblank vattenyta.

Mariehamn med färjeterminalen och Pommern i bakgrunden.

Även denna gång tog vi ett varv över Mariehamn innan vi fortsatte flygningen. Hemresan blev odramatisk - för oss men inte för ett trafikflygplan som precis startat från Arlanda. Först bad de att få stanna kav i luften i närheten av Arlanda, innan de återvände för landning. Misstänkt kollision med fågel var anledningen. När jag tittade efter på flightinformationen lite senare såg jag att de blev 4-5 timmar försenade innan de kunde göra ett andra försök att flyga.

Sjöbrisen har ännu inte fått tag i molnen, som följer kustens form,

Vår egen flygning tillbaka till Långtora gick bra, när vi kom in över land sjönk vi till ca 2000 fot (600 m) för att hålla oss under molnen. Medvind gjorde hemresan ungefär 10 minuter kortare än när vi flög till Åland, drygt 50 minuter. Väl på Långtora mötte vi min kollega Dennis med fru Elina, som fått en flygtur i present. En timme senare med en panoramavy över Stockholm i baggaget, var vi klara att bege oss hem efter två händelserika dagar. Ett högt tryck på provlektionsverksamheten på Långtora gjorde dock att jag genomförde två provlektioner innan vi till slut begav oss hem via MAX i Enköping - som kontrast till gourmetmiddagen i Mariehamn kvällen innan.

Det här var min första internationella flygning och första längre flygning över vatten. Jag kan nu bocka av en av flygningarna jag har haft på min att-göralista under många år. Frågan är vad som blir nästa mål? Kanske en längre tur norrut i Sveriges avlånga land i midnattssolens sken?

Oavsett nya äventyr kommer jag definitivt att flyga till Mariehamn flera gånger. Mariehamn ligger på behagligt avstånd från Stockholm. Gästfriheten hos Ålands flygklubb i allmänhet och Bjarne Lindström i synnerhet gjorde det till en av de trevligare utflykterna jag gjort och jag kan varmt rekommendera andra att flyga dit!

Några av resans höjdpunkter

• Bjarne Lindströms gästfrihet
• 5500 fot över Ålands hav (resans högsta höjd och bästa utsikt)
• Middagen på Restaurang Indigo

Flygtillbud över Gärdet

En helikopter fäller fallskärmshoppare över Gärdet i samband med Stockholms Flygfestival 2010 samtidigt som ett passagerarflygplan på väg till Bromma passerar på bara 300 meters avstånd. Nu har Statens Haverikommission släppt sin rapport:

• Incidentrapport (PDF)
• Animation (YouTube)

Segelflygets dag 21 augusti

Nu på söndag är det Segelflygets Dag. Jag kommer att ge lektioner i både segelflygplan och motorseglare på Stockholms Segelflygklubbs flygfält Långtora.

Om du någonsin undrat hur det är att själv flyga ett flygplan är det här en chans du inte ska missa! En flygning kostar endast 550 kronor på Segelflygets dag. Ordinarie pris är mellan 1600-1800 kronor.

Mer information om evenemanget och hur du hittar till flygfältet finner du här.

Om du inte bor i närheten av Stockholm eller Enköping där klubben har sitt flygfält, kan du besöka Segelflygförbundet för att hitta en flygklubb nära dig.

Skåne tur och retur

Min längsta utflykt med flygplan hittills är nu genomförd. Skåne tur och retur i Super Dimonan tillsammans med Karin blev en angenäm upplevelse kryddad med lite utmanande färdplanering.

Efter en period med ostadigt väder över södra Sverige såg vi till slut en ljusning. Onsdagen den 27:e juli såg ut att bli en vacker högsommardag. Torsdagen skulle bli lite sämre, men sedan skulle vädret bli bättre igen så att vi skulle kunna flyga hem under helgen. Jag åkte iväg till KSAB för att köpa den senaste flygkartan över Malmö och lämnade sedan in en färdplan till Sövde flygfält i Sjöbo utanför Malmö.

Med en ganska låg tillsatsvikt i Dimonan blir det till att packa lätt. En necessär med extra små resestorlekar av allt, några par underkläder och tröjor att byta med förutom kläderna på kroppen och de "flygprylar" som behövs för flygningen. Flygkartor, Svenska Flygfält, min handhållna GPS som reserv och iPaden för att kunna titta på väderprognoser.

Till Skåne
Jag lade en rutt från Långtora via Eskilstuna, Norrköping, Växjö, Kristianstad och sedan vidare till Sjöbo. Med lite medvind beräknade jag flygtiden till cirka 2 timmar och 30 minuter med 75 % gaspådrag. Vi steg till cirka 1200 meter och höll den höjden hela resan, där vi gled fram i ca 200 km/h. Större delen av flygningen är i kontrollerad luft och vi talade med Stockholm Control, Västeråstornet, Östgöta Control och Sweden Kontroll under flygningen.

Även i okontrollerad luft är det bra att ligga kvar på Sweden Control och begära trafikinformation ifall det skulle dyka upp andra flygplan framför. Det är bara att ropa upp på den frekvens som gäller för den sektor man befinner sig i och begära trafikinformation, så får man veta om det finns några andra radarekon i närheten. När man går på VFR-färdplan är min erfarenhet att det går mer eller mindre automatiskt, även om trafikledningen inte har någon skyldighet att varna för annan trafik eller tala om för en när man ska ropa upp på nästa frekvens. Därför är det nödvändigt att alltid hålla egen uppsikt och att följa med på kartan så att man inte flyger in i kontrollerad luft utan färdtillstånd. Jag har en fantastisk co-pilot i Karin, som alltid följer med på flygkartan medan jag flyger och håller uppsikt.

När vi närmade oss Sövde genade vi lite mot väster för att komma runt Kristianstad där det pågick fallskärmshoppning. Vi kunde vi se östkusten och Simrishamn till vänster och samtidigt västkusten med Öresundsbron till höger. Skåne är inte så stort från luften.

Efter landning taxade vi in till segelflygklubben och parkerade i väntan på att Claes med familj skulle komma. Total flygtid var 2 timmar och 34 minuter, bara 4 minuter längre än beräknat. Vi fick ett mycket trevligt mottagande av klubbmedlemmarna i Malmö Segelflygklubb som hjälpte oss till rätta och med tankning.

Rundflygning och Ales Stenar
Då väderprognosen för torsdagen såg ganska dåligt ut, passade vi på att göra lite rundflygningar och
sightseeing. Med de minsta passagerarna blev det lite taxning över fältet eftersom säkerhetsbältet var för stort för att hålla dem på plats, men Claes och Tinas äldsta dotter Louise fick sig en flygtur över fältet innan Claes och jag fortsatte med en längre flygning längs med kusten.

Super Dimona är ett litet flygplan, men stort för liten flicka. Louise redo för sitt luftdop.

Först några varv över Bellinga där vi skulle bo och sedan vidare ut mot kusten över Ystad. Vi ropade upp Sweden Control för att få tillstånd att gå genom ett restriktionsområde innan vi efter att ha följt kusten österut anlände till Ales Stenar, där vi tog några varv. Även en skärmflygare cirklade där och höll sig uppe på hanget. Vi fortsatte sedan norrut en bit innan vi vände tillbaka till Sövde för landning i solnedgången strax efter klockan 21.

Bellinga Slott från ovan, med Ellestadssjön i bakgrunden.

Skånekusten i närheten av Ale Stenar. Ger bra hang när vinden ligger på från rätt håll.

Ales Stenar. Sveriges Stonehenge.

Efter ankomst till Bellinga bjöds vi en rejäl fyrarätters (!) middag innan vi sent stöp i säng efter en lång och händelserik dag.

Bra väder är ett krav för att flyga, men inte för att livsnjuta
Torsdagen bjöd ingen flygning då det var ihållande regn i princip hela dagen. Efter en uppfriskande promenad i regnet, lite flytthjälp och lunch på Bellinga i trevligt sällskap, kom Patrik Fältström förbi och hämtade oss. Vackert väder är dock inte obligatoriskt om man ska njuta av livet. Efter lite gårds-shopping, bland annat på Tolånga 17, laddade vi med godsaker för en god och trevlig middag hemma hos Patrik i Ledåsa. Samtidigt som vi började bli lite oroliga för att det dåliga vädret skulle fortsätta.

Bellinga slott

Uthus med romantisk potential

Väderprognosen hade drastiskt försämrats sedan vi lämnade Långtora, och nu såg det inte flygbart ut vare sig på fredagen eller lördagen. En front segade sig kvar över Skåne samtidigt som ytterligare en pressade på från öster. Meteorologerna kallar det här för Kategori 5B-lågtryck, som rör sig över Östersjön från östeuropa. Bara några få kilometers skillnad i öst-västlig riktning kan få lågtrycket att hamna i Skåne eller Uppland, och det är extremt svårt för meteorologerna att beräkna detta. Vi fick helt enkelt avvakta.

Start i dåligt väder
Fredagen började på samma sätt som torsdagen hade sett ut hela dagen, med regn och låga moln. Dock med några uppehåll emellanåt. Prognosen såg kass ut för södra Skåne och området öster om Vättern, men annars bra. Kunde vi bara komma iväg från Skåne skulle det gå att ta sig hem. Prognosen för lördag såg inte mycket bättre ut heller, snarare lite sämre, med ett lågtryck över Mälardalen som skulle göra det svårt att komma hem även om vi lyckades lämna Skåne.

Vi begav oss ut till flygfältet för att vara på plats om det dök upp en lucka i molnen och regnet och efter en konsultation med meteorologen på Arlanda fattade jag ett preliminärt beslut att starta. Vi tankade planet, förberedde färdplanen som gick mot nordväst via Ljungbyhed, Halmstad och norrut längs med kusten för att sedan svänga av inåt landet mot Borås, där vi skulle mellanlanda för att tanka. Motvind och en omväg väster om Vättern gjorde att vi inte skulle kunna flyga nonstop hela vägen hem.

En kontroll av radarbilden och VFR-analysen för södra Skåne såg okej ut men inte mer. Ny konsultation med meteorologen och vi fick farhågan om dåligt väder på lördagen bekräftad. Vi bestämde oss för att starta.

Det hade slutat att regna och molnbsen medgav flygning på ca 350 meters höjd, vilket var lite bättre än vi väntat oss. Så snart vi hade startat såg vi att molnbasen ökade och det såg ljusare ut bara någon mil längre norrut, och ju längre vi flög, desto finare blev vädret, till det sprack upp och vi kunde se blå himmel. Precis enligt väderprognosen. Samtidigt hade vi ett ganska kompakt molnområde till öster om oss en stor del av flygningen.

Kompakta moln över inlandet.

Mellanlandning och hemflygning
Efter landning i Borås och lunch i deras mycket fräscha klubbanläggning, fortsatte vi hem mot Långtora. Vädret hade nu hunnit bli nästan helt klart med bara ett fåtal moln på himlen, så jag begärde flygnivå 75, dvs 7500 fot marschhöjd. Det är ca 2300 meter och från den höjden har man en fantastisk utsikt. Till vänster såg vi Lidköping och Vänern. Till höger Motala och Vätterns östra strand. Även om det var lite starkare motvind på högre höjd, så kompenserades det av den vackra utsikten vi fick. Rutten gick via Falköping, Örebro, Köping och Västerås. Vi påbörjade vår plané strax innan Västerås och landade på ett öde Långtora på kvällen. Segelflygarna hade sedan länge avslutat verksamheten och dragit in planen i hangaren.

SE-UPH parkerad utanför Borås Segelflygklubbs fräscha klubbstuga.

Hornborgasjön från 7500 fot.

Över Hallstahammar (utanför bild under oss) med Eskilstuna i soldiset på andra sidan Mälaren.

SE-UPH parkerad för tvätt och tankning på Långtora.

Sammanfattning
En lärdom från utflykten är att julivädret i Sverige kan vara mycket nyckfullt, speciellt när det är många lågtryck i rörelse från öst eller sydöst. Med facit i hand kunde vi konstatera att vi förmodligen hade kunnat flyga hem både på lördagen och söndagen eftersom vädret blev markant bättre än prognosen. För att inte riskera att fastna i Skåne i en vecka var vi dock tvungna att ta chansen att flyga när den kom. Vi gärna hade stannat en dag till för att umgås lite mer med Patrik och för att göra ett stopp i Kristianstad för att säga hej till ytterligare en vän, Anna Blomberg, men på samma sätt som man alltid måste ha reservtid i slutet av resan för oförutsedda eller väderrelaterade förseningar måste man också kunna flyga hem tidigare om vädret tvingar en till det.

Ett stort tack till Claes Piper med familj och Patrik fältström för gästfriheten - ni visade Karin och mig Skåne från dess bästa sida, trots uselt väder.

Även Malmö Segelflygklubb och speciellt Anders Möller och Andreas Hansson var vänliga och hjälpte oss tillrätta på Sövde flygfält. Peter Steneborg från Borås Segelflygklubb befann sig på Sövde flygfält när vi var där och genom honom fick vi en direkt väderrapport från Borås och tipset om att mellanlanda just där för att tanka.

Resan gav både upplevelser och erfarenheter att ta med sig och en mersmak att uppleva mer av Skåne. Nästa gång hoppas jag att även Karin får se Ales Stenar från luften, att fler i Claes familj får flyga och att Patrik får se Ledåsa från luften!

Ge din Garmin ett nytt liv

Vill du ha det senaste luftrummet i din flyg-GPS, men är drabbad av att Garmin inte längre publicerar uppgraderingar till den? Funderar du på att köpa en ny GPS bara på grund av detta? Eller har du en äldre, fullt fungerande modell som du inte kan eller vill använda för att luftrumsinformationen är föråldrad?

Ge din gamla GPS ett nytt liv med aktuellt luftrum! Jag uppdaterar nedanstående modeller med det senaste luftrummet. Vid önskemål kan jag även lägga till extra information, t.ex. små flygplatser utan officiell ICAO-kod, segelflygsektorer etc:

Några av de GPS-modeller som kan uppdateras.

• GPS 89
• GPS 90
• GPS 92
• GPS 95AVD
• GPS 95XL
• GPSCOM 190
• GPSMAP 195
• GPS III Pilot

Jag kan även lägga till extra flyg- och luftrumsinformation i de nyare Garmin-modellerna:

• GPSMAP 96
• GPSMAP 96C
• GPSMAP 196
• GPSMAP 295
• GPSMAP 296
• GPSMAP 396
• GPSMAP 495
• GPSMAP 496
• GPSMAP 695
• GPSMAP 696
• iQue3600
• Aera

Jag kompilerar en helt ny databas som innehåller den senaste aktuella luftrumsinformationen. Du slipper på så sätt skapa eget luftrum i form av tracks/spår och kan istället använda loggfunktionen till det den är avsett för.

Kontakta mig för tillgänglighet och pris!

Flygning till Åland: Första försöket

En dröm jag haft sedan jag började flyga med motor har varit en resa till Åland, vilket kräver betydligt mer förberedelser än en vanlig flygning över land eller inom Sverige. Den 2 juli var det meningen att Karin och jag äntligen skulle flyga dit. Efter en hel del planering och flera kontakter med flight planning centre på Arlanda, meteorologen och en mycket hjälpsam och gästfri Bjarne Lindström, ordförande i Ålands flygklubb, var det äntligen dags!

Utrustning
När man flyger över vatten måste flytvästar medföras ombord. Det finns en uppsjö av olika modeller mer eller mindre lämpade för flygplan. Vi valde att använda våra vanliga seglarvästar, som är relativt små och inte alltför bylsiga. De tar dock ändå en hel del utrymme i anspråk i Super Dimonans väldigt lilla cockpit och ett alternativ för någon som behöver flyga ofta med flytväst är en uppblåsbar modell som träs över huvudet. Den tar minimalt med plats och blåses upp vid behov.

I övrigt lastar en SuperDimona max 12 kilo packning i baggageutrymmet, så det är lätt packning som gäller om man ska stanna över natten. Med resestorlekar på allt i necessären, smarta val av kläder etc. så går det alldeles utmärkt för två personer. Det kan också vara bra att lämna några kilos marginal på utresan, eftersom man ju får handla taxfree i Åland på vägen hem.

Flygrutt
Flygrutten jag lagt från Långtora till Mariehamn går via BALVI-NTL-RIKUM. Saker att ta hänsyn till med den rutten är dels att den går över Arlanda, dels att den går genom ett restriktionsområde. Beroende på vilka banor som används på Arlanda kan det bli aktuellt att flygledaren leder om oss runt Arlanda. Dels finns ett restriktionsområde vid kusten som kan kräva att man flyger runt det. Det är först uppe i luften som man kan begära tillstånd av flygledaren att flyga genom ett restriktionsområde.

Ytterligare en sak att tänka på vid flygning över vatten är att ta så mycket höjd som möjligt eftersom ett motorhaveri kan tvinga en till landning på vatten. Även om flytvästar räddar liv, är det bra att även kunna rädda flygplanet. Vi hade räknat med en högsta höjd på 1800-2000 meter över Ålands Hav, vilket räcker för att nå land.

Färdplan
För att korsa en nationsgräns med flygplan krävs en på förhand registrerad färdplan, och i fallet med Åland och Mariehamn så finns några speciella krav som kan vara bra att känna till:

• Uppskattad flygtid till korsandet av nationsgräns anges som en kommentar (RMK) i färdplanen med EET, Estimated Enroute Time.
  Exempel: EET RIKUM 00:50
• Om flygledartornet är stängt i samband med start eller landning i Mariehamn, måste färdplanen innehålla en kommentar (RMK) om hur färdplanen aktiveras eller avslutas.
  Exempel: FPL OPEN VIA RADIO 123.45 eller TEL +358-12345678 där radiofrekvens eller telefon till berört organ anges. I fallet med Mariehamn så är det Tampere Radar när tornet är stängt.
• Även om pilotens telefonnummer anges i ett speciellt fält i färdplanen, så vill de finska myndigheterna även ha det som en kommentar (RMK) i färdplanen.
  Exempel: PIC TEL +46-70-1234567

Färdplanen lämnas in till FPC, Flight Planning Centre på Arlanda, antingen via telefon eller via deras  webbtjänst på www.aro.lfv.se. Där finns även alla typer av briefinginformation man behöver i form av NOTAM (Notice to Airmen) och MET (väder). Jag fick ett mycket vänligt bemötande när jag ringde FPC och berättade att jag skulle göra flygningen till Åland för första gången och ville ha hjälp med planeringen, och om det var något specifikt man bör tänka på när man registrerar färdplanen.

Kylarproblem och ett segelflyg-SM som kom i vägen

Motorhuven avtagen.

Efter konsultation med meteorologen verkar det som om flygvädret kommer att hålla både till Mariehamn och tillbaka. Vi beslutar oss för att genomföra flygningen. Väl ute på Långtora upptäcker jag att locket till kylarbehållaren knappt sitter på, dels är kylaren tom. Ny kylarvätska måste blandas till och motorn provköras för att säkerställa att det var det dåligt påsatta locket och inget annat som läcker. Jag ringer in en delay på en timme till FPC och sätter igång.

Startfältet i segelflyg-SM blockerade tankanläggningen

Under tiden vi meckar med flygplanet hinner ca 50 segelflygplan ställa upp i vägen för tankanläggningen. Segelflyg-SM pågår på Långtora och just den här dagen ligger vinden på så att start från stråk 07 innebär att tankanläggningen hamnar helt och hållet bakom segelflygplanen. Den bensin som finns i planet räcker precis till Mariehamn, men för den här typen av flygning vill jag ha reserv. Det finns ingen chans att vi kommer att kunna tanka så mycket bensin vi behöver. Jag ringer och kancellerar färdplanen och inser att trots all planering så måste vi ändå ställa in flygningen. Det finns inga alternativ till att ha goda marginaler och att kunna genomföra alla förberedelser i lugn och ro så att man inte missar något kritisk. För att ändå komma upp i luften så blev det några varv över flygfältet istället, samt en väderkontroll för att hjälpa tävlingsflygarna med prognosen.

Sammanfattning
Det blev ingen flygning till Mariehamn den här gången, men all planering går att återanvända, så nu väntar vi på rätt väder igen. Den 9 juli börjar vi vår semester och kan förhoppningsvis tajma in några fina dagar då vi inte är upptagna med annat. Det kommer ett nytt bloginlägg i samband med nästa försök!

Lite användbara länkar

• Flight Planning Centre
• Ålands Flygklubb
• EFMA Mariehamn Charts